Blev nog fel..
Blev nog lite missuppfattning i mitt senaste inlägg med tanke på vad ANONYM kommenterade.. men det är väl SJÄLVKLART att jag bryr mig att min sjukdom gör så att folk inte vill träffa mig mer.. det gjorde skit ont att höra och jag har gråtit som ett litet barn (är ju så mycket andra känslor i kroppen nu så det behövs inte mycket för att tårarna ska spruta).. men just med kille så bryr jag mig inte.. eller jag bryr mig, men för mig kändes de inte hundra rätt heller..
Det jag vill säga är att jag BRYR mig, men inte på de sättet som man kanske kan tro..
Det jag vill säga är att jag BRYR mig, men inte på de sättet som man kanske kan tro..
