TucciT

Varit på röntgen också, men vad jag hört bara av en sköterska nu efteråt så kunde dom inget hitta, inte ens stenen så den har jag nog äntligen lyckats kissa ut verkar det som..

Men va är de som gör så förbannat ont?! Det kan man ju undra..

Min infart i handen flyttade sig också så den kunde inte användas längre så dom fick sticka om mig.. Lika svårt igen så fem stick och mycket blod innan dom till slut lyckades att sätta en ny infart :/ det är ju tur att jag inte är nålrädd längre.. 

Ser ut som en riktig nåldyna nu.. Bara i armar och händer har dom sen igår kväll stuckit mig minst 13 gånger och sen alla stick i magen och benen med all smärtlindring hela tiden.. Sjukt..

Snart börjar det lite på tv iaf.. Och Andreas kommer snart och besöker mig igen efter att ha haft en välförtjänt pause med lite bowlande, mat och hämtat hit bilen.. 

Andreas ligger här bredvid mig i en fåtölj och jag rycker sååå synd om honom, tänk vad han gör för mig.. Kärlek kallas de va?!

Själv är jag ipumpad en jävla massa mediciner men som vanligt är det bara ketoganet som hjälper så de tog väldigt lång tid, mkt skrik, svett, tårar innan dom lyckades få mig någorlunda smärtfri.. 

Oj, det känns som att ett par väldigt tunga kilon lättat från mina axlar nu.. eller ja, för ett par timmar sedan.. så nu har jag legat och bara vilat sen dess, naturligt vis med en sjuhelvetes värk.. men ändå med en lättad känsla mellan alla snytningar och nysningar och tablett-ätande..

 

Som ni vet så var jag inte glad idag på morgonen, i all desperation så ringde jag till min älskade mamma, som allid ställer upp för mig.. inget undantag idag heller.. TACK MAMMA! Oj, vad jag älskar dig och allt du gör för mig!

 

Såhär är det nämligen, mycket av min tyngd har ju legat i att inte få tag på läkarna, om att inte vara sjukskriven efter tisdag nästa vecka, för ett arbete nu det hade varit rena katastrofen.. jag brukar alltid vilja jobba, just nu VILL jag inte ens, för jag vet mer än väl att jag inte skulle klara en timme..

 

Min neurolog är inte den lättaste att få tag på, sjuskrivningen med foten får inte vara mer än till den 18de, njurarna vet vi inte om jag kommer bli fortsatt sjukskriven med efter tisdag, de beror såklart på hur allting ser ut.. ovisheten fram till tisdag, om jag ska börja jobba redan på onsdagen i värsta fall har gjort mig helt galen, rädd, orolig.. kan inte koppla av, allt runtomkring med papper hit och dit och saker funkar inte som det ska och ja allt runt om.. det gör att jag inte hinner ta hand om mig själv för att friskna till, för även om jag sover och vilar inprencip hela dagarna så finns det där och oroar mig..

 

Så ja.. jag ringde i frustation till mamma idag och undrade om hon inte kunde ringa min husläkare.. hon känner ju honom så pass väl hon också och jag kunde verkligen inte ta tag i det själv.. inte på nåt sätt fanns orken till det.. så mamma var snäll och skulle fixa detta på hans telefontid..

 

Med tanke på hur jag aldrig vågat ringa ett sjukhussamtal själv förrut till någon, så har jag nu vuxit nåt enormt, jag ringer inprenip alla samtal osv själv nu för tiden, men idag.. det gick bara inte och jag kände själv att det måste göras NU, IDAG för att jag inte ska gå under..

 

Medans jag väntar på att mamma ska ringa upp så ringer även läkaren för gyn.. och det är ju också en sten som legat och tyngt mig nåt fruktansvärt.. tydligen är det så att jag har fortfarande cellförändringar, men ett prov som tydligen avgör allt har inte kommit ännu och därför har dom inte hört av sig.. men eftersom hon hörde att jag ringt härromdagen när hon var ledig så ville hon ringa upp direkt och förklara läget idag.. sånt gillar vi! Hon förstod förståss att jag var orolig! Men som sagt det finns förändringar fortfarande men det är detta prov vi väntar på nu som avgör hur fortsatt behandling ska fortsätta.. visar detta att jag har de( hängde inte med på vad de var riktigt) så kommer operation bli nödvändig troligen.. om inte så är det inte säkert vi behöver göra något just nu utan ha kontroll på det bara.. så vi får se.. hon hoppades på att få svaret denna eller nästa vecka och då skickar hon ett brev direkt! SKÖNT att veta hur det ligger till där iaf..

 

Efter detta så ringde iaf mamma upp mig igen och hade fått tag på min husläkare och direkt hörde jag att mamma hade en lugnande röst och jag fick ett bra intryck.. jag känner ju min älskade mor ;) Min husläkare är fruktansvärt bra eftersom han känner mig så väl och ALLA mina sjukdommar och självklart så kommer han ordna med min sjukskrivning om det är så att inte min neurolog hör av sig innan tisdag.. vilken lättnad! Hur länge eller nånting det vet jag inte men han vet alla mina sjukdommar och när han hörde allt som var nu också så var det nog ingen större fundering för honom.. Han kommer att skriva ett underlag redan nu som styrker på att jag inte klarar jobba min tid utöver min 35% arbetstid.. sen om jag inte blir sjukskriven längre av sjukhuset pga njurarna på tisdag så kommer han att skriva ett läkarintyg också.. så nu kan jag släppa även den biten denna veckan iaf och koncentrera mig på att friskna till! Han tyckte även jag borde ta influensavaccin detta året precis som vanligt med tanke på min känslighet och mina luftrör, men jag fick INTE ta det förrens mina njurar var helt reparerade.. men det var ingen fara för influensan har inte kommit till Sverige ännu!

 

Ja, nu som ni kanske förstår så är jag några kilo lättare med just det runtomkring.. dock är jag sjukt trött för jag varit så nervös och psykiskt labil idag så jag kommer nog somna ovaggad här i kväll.. men Andreas ska ju inte tro att han slipper undan att ha mig på hans arm en stund när vi lägger oss för det ;)

 

Andreas kommer snart hem efter att ha handlat lite.. då ska han göra lite mat (jag har ingen ork till det även fast det är "min" rätt som ska göras ikväll, nämligen raggmunkar och fläsk) sen vid typ halv sex tiden så ska han iväg igen till bowlingen.. vi har nämligen prova på kväll där idag för dom som inte är medlem i någon klubb men känner att dom kanske skulle vilja bli så får man gratis spelning ikväll på vår träningstid, dvs mellan 19-20 .. men efter 18 så är man välkommen ner för att träffa oss (jag kommer ju tyvärr inte vara med) men dom andra i klubben.. det är gratis som sagt idag och vi har även detta nästa onsdag! Så känner ni för att ni kanske är sugna på att börja spela i en klubb så tveka inte att gå ner och prova.. vi är inte farliga, jag lovar!

 

Så idag kommer jag vara ensam till kanske nio tiden ikväll.. men men jag är rätt van vid ensamheten nu, har inte träffat nån annan sen jag kom hem från sjukhset mer än Andreaas och mötet med fsk och chefen och sen var Eriksson här härromkvällen.. men annars har vi inte träffat nån och jag har inte heller varit ute nånting :/

 

Nu har iaf Andreas kommit hem så jag ska försöka orka hålla ögonen öppna tills han behöver åka igen.. då lär jag slockna som en stock för just nu är ögonen i kors och bara halvt öppna..

 

kram kram

Sådär ja, sista samtalet (trodde jag) till sjukhuset är nu avklarat (tredje denna veckan) dessutom så är det ju inte lätt att komma fram så varje dag har man fått testa att ringa.. men nu visade de sig att jag måste ringa deras sekreterare vid nio.. suck.. ännu ett samtal..

Jag HATAR alla dessa samtal när man mår skit.. bara för att allt ska krångla hela tiden.. VIKTIGA papper, vid detta tillfället är det sjukskrivningen som jag skulle fått när jag skrevs ut från sjukhuset för över en vecka sedan, men fortfarande har verken jag eller försäkringskassan sett några intyg! :(

 

Sånt här tar så starkt på mina små krafter som jag har.. som ni vet så är jag helt galet trött och sånt här gör det ju inte precis bättre.. jag är SJUKT trött.. på allt..

 

Har ingen ork att kanppt umgås med Andreas när han väl är hemma.. det är ju himla tur att han så lätt roar sig med sitt fotbollsspel om kvällarna och inte låter mig förstöra eller göra det jobbigt för honom.. han är GULD värd! <3 Igår skulle vi sitta och planera veckans matsedel, vi skrev upp från reklambladen vad vi skulle handla som dom hade bra priser på, som alltid.. sen skulle vi se efter vad vi vill ha för mat resterande dagar av veckan.. det vara bara de att jag satt där med mitt block i knäet i soffan och pennan i högsta hugg.. och kan ni gissa vad jag gör? Jo jag bara somnar mitt i allt.. :( Så de var bara för Andreas att väcka mig försiktigt och ta pappret och pennan och jag fällde bak soffan och Andreas la på mig täcket, sen sov jag ett par timmar.. tror ni man känner sig social?! NÄE juste.. inte ens min kärlek orkar jag umgås med.. detta gör så ont i mig.. och jag har sjukt dåligt samvete!

 

Igår orkade jag faktiskt dock plocka med lite tvätt på dagen.. och idag ska jag försöka orka få mig lite energi och små-plocka igen.. det gör mycket för mig att jag kan orka göra lite här hemma.. inte för att jag MÅSTE utan för att JAG mår BRA av det, även om det tar grymt på krafterna!

 

Man kan ju tro att jag ska bli piggare av allt sovande men ikke.. jag sover ju inte precis djupt när jag sover utan är nåt halvsovande konstigt läge..

 

Saknar mina vänner så otroligt mycket.. för att inte prata om mina underbara gudbarn! Skulle bara vilja ta hit er allihopa och kramas och gosa och prata i lugn och ro och få energi, för det är precis vad jag brukar få av detta!

 

Åååh, gamla Therese, du är mer än väldigt välkommen tillbaka! Och skit sten du är mer än välkommen att ploppa ut i toalettstolen och sluta ställa till det för mig! Och sen du din elaka förkylning som gott kunde valt ett annat tillfälle att besöka mig, du kan ju bara dra dit pepparn växer och aldrig mer komma tillbaka!

Gick och la oss som vanligt ikväll, kramades en stund och min luftvägar lät lite grann, efter att ha lagt oss till rätta och Andreas nästan sov så lyckades mina luftrör täppas igen ordentligt.. Andreas vaknade till och bad mig ta mitt kortison (vilket jag precis var på väg att göra)

 

Så nu när magen bara jävlas ett par gånger om dagen så jävlas istället en hemsk, riktigt hemsk förkylning mig hela dagarna.. och nu då denna jävla astman så de bara tjuter om mig i hela rummet.. hoppas kortisonet hjälper snabbt så att jag kan gå in i sängen och lägga mig igen..

 

Just nu sitter jag under mitt älsklingstäcke i bio-soffan tillsammans med en Tessie som är väldigt nöjd och spinner bredvid <3

 

När ska sjukdommarna försvinna så jag iaf orkar vara upp några timmar i ströck utan att helt pötsligt somna när vi tex skriver matlista? för ja, det var vad jag gjorde idag.. jag bara satt med penna och blocket och skrev vad vi ska ha för mat, sen somnade jag med pennan i handen, rakt upp och ner..

 

Detta är väl ändå inte normalt?!

 

Hoppas kortisonet hjälper så jag slipper åka till sjukhuset inatt...

 

Jag får väl försöka ta de lugnt nu en stund och läsa lite bloggaar tills tabletterna har hjälp mig att andas ordentligt..

Hej på er!

 

Det var väldigt länge sedan jag uppdaterade här, men jag har helt enkelt ingen ork.. för att bara ta allt lite snabbt nu..

 

Det hela började väl egentligen ett par dagar innan jag behövde åka in till sjukhuset, jag gick på toa vääääldigt ofta och tyckte väl att det var lite småkonstigt eftersom jag är den som inte går på toa alls särskilt ofta i vanliga fall.. Jobbet på tosdagen så sprang jag ett par gånger men kände mig ändå kissnödig hela tiden, mådde helt OK annars.. fredagen var Elin, Lowa och lilla Meja på besök och vi hade det super trevligt, jag sprang på toa ofta och efter dom hade åkt hem så blev det bara värre och värre.. jag hann kanppt ut från toa innan det var dax igen..

 

Har haft lite kramper i magen från och till en lång tid egentligen, ont i sidan av magen, ont i ryggen, ont när vi haft sex, när jag tränat har jag kunnat få jätte ont osv.. men vi har lite trott att det liksom bara är så och att de kunnat vara mina cellförändringar som spökat eftersom de varit ungefär på samma ställen..men nu i efterhand kan jag ju se att det troligen varit stenen som spökat under hela denna tiden.. aja iaf..

 

Fredagsnatten hade jag fullt upp med att springa på toa, mellan ca tolv på natten och fem på morgonen så var jag på toa och ksisade 19 gånger, vid två-tiden så började jag även få grymt ont och jag vände och vred och grät av smärta.. innan klockan visade halv sex så gick jag in och väckte Andreas, som förståss vaknade väldigt chockad över att jag väckte honom och bara grät och sa att jag orkar inte längre.. han fattade förståss ingeting eftersom han knappt viste om att jag ens hade haft ont på natten, han hade sovit så gott och jag hade gjort allt för att inte väcka honom..

Han frågar ganska omgående: ska vi åka till akuten? Varav jag svarar direkt: JAA det ska vi.. alla ni som känner mig vet hur envis jag annars är med att åka till sjukhuset så Andreas blev väldigt chockad även han av svaret (likaså jag själv) men som sagt jag orkade verkligen inte längre.. jag ringde sjukvårdsrådgivningen som sa direkt att du ska vara på sjukhuset nu, inte hemma, bara att åka direkt..

 

Jaha? sagt och gjort.. nästan iaf.. men envis som jag är.. ja jag hade faktiskt lite anvishet kvar.. jag ville duscha först.. men hallå menade Andreas på.. är du säker? Jaa jag ska duscha sa jag.. sagt och gjort, jag tog mig på nåt sätt in i duschen och duschade en väldigt snabb dusch och sen borstade håret och tog på mig lite kläder och fick sedan ett stort anfall igen.. ut i bilen och direkt in på akuten..

 

Där inne kändes de som en evighet som alltid men ändå kändes det som att allt gick rätt så snabbt, fick mycket smärtlindring hit och dit, upp på röntgen, för ovanlighetensskull så hittade dom en lite njursten direkt.. ner på akutvårdsavdelningen där jag nu hade fått ett rum sen så är tiden väldigt suddig.. varannan timme med morfin var allt som hjälpte lite grann och dom gjorde allt för att smärlindra mig.. dock med väldigt dåligt resultat..

 

På söndagen kommer jag upp på kirurgavdelning 6, på kvällen blir det akut-operation.. som inte lyckades.. sen måndagsmorgonen så gick helt plötsligt allt så snabbt så helt plötsligt var det dax för operation igen.. IGEN? NU? NU MED EN GÅNG? Min sambo måste med sa jag.. aa vi vet inte om han hinner svarar dom medans jag sprang in i duschen, medans jag gör mig klar för att duscha kommer sköterskan in och säger att jag kan testa ringa min sambo, hinner han hit medans du duschar så hinner han nog följa med..  och Andreas fick slänga på sig kläderna på jobbet och köra till sjukhuset och han hann precis i tid tills jag skulle rulla ner på operation..

 

Dom lyckades sätta in en splint, men inte dra ut stenen som dom hade hoppats på.. det var alledes för svullet och sårigt i mina gångar så dom fick skära bort delar av det svullna för att ens komma in och sätta dit splinten..
nu skulle smärtan bara bli mindre och mindre.. men visst va?! Här sitter jag nästan en vecka efter operationen och har fortfarande väldigt ont..

 

Varje steg jag tar så känner jag hur det skaver i mig.. ungefär som att nån sticker in en kniv och långsamt vrider den i mina njurar och ner i hela underlivet..

Tack tack säger jag bara.. jag har väl aldrig varit med om tillräckligt va? Vem vill mig så jävla illa egentligen?!

 

Jag är iaf hemma igen sen i Tisdags då jag helt plötsligt skulle hem med mina smärtor och med medicin som inte ens hjälpte.. efter mycket despyter med läkaren och sen träffa en annan läkare så fick jag med mig ketogan hem som jag kunde ta.. tack och hej sen åkte vi hem..

 

Dagarna här hemma har mest bestått utan att sova och knarka smärtlindring.. men det blir iaf lite bättre och bättre för varje dag.. förrutom tröttheten  som vägrar släppa..

 

Idag var tex första gången jag duschade sen jag var tvungen att duscha innan operationerna.. äckligt, jag vet.. men har verkligen inte haft ork.. och jag kan lova er det tog ordentligt på mina små krafter..

 

Andreas skrattar sött åt mig varje gång jag står, sitter och äter, sitter vid datorn, ligger i soffan.. och helt plötsligt så går mina ögon ihop mer och mer och jag somnar nästan.. hajar till att jag håller på att somna först när han kommer med sin strykande hand mot min kind eller om jag hör att han skrattar till lite..

 

Detta inlägget började jag skriva för ett bra tag sen men har ingen ork men tänkte att nu måste jag bara skriva färdigt..

 

Andreas har jobbat hela dagen nästan idag och jag har sovit.. han kom precis hem typ och börjat med lite mat som vi ska avnjuta, sen skulle vi sett film men jag orkar inte :( Ska dock hålla honom sällskap i soffan lite har jag lovat, sovandes eller vaken det får vi se..

 

Där har ni iaf lite av vad som hänt den senaste veckan.. klarat mig rätt bra idag utan tabletter, förrutom alla vanliga starka värktabletter som jag tar dagligen plus lite extra, men nu efter dusch och gått uppe lite så är värken hemsk igen och jag måste nu gå och föra in en äcklig tablett i rumpan.. usch och fy för sånt skit!

 

Vi hörs.. nu vet ni varför jag inte uppdaterar men nu vet ni ju historien så nu kanske jag kommer uppdatera med lite korta inlägg då och då..

 

Ha en bra söndagskväll alla och hoppas ni haft en bra vecka utan massa morfin och smärta och elende!!

 

Kramar!

Jag ligger inlagd på kirurgavdelningen pga njursten, opererats igår kväll och idag..

Skriver mest lite inlägg på Facebook nu då de är lite lättare.. Men kommer uppdatera här när jag är hemma igen och har mer ork!

Väldigt trött av all operationer, nerver, smärta och morfin..

De går åt rätt håll nu så hoppas på att få komma hem nu i dagarna! Åkte in tidigt i lördags morgon! 

Hoppas ni mår bra! Natti! 

Väntar varje dag och kollar posten så fort den kommer.. kan inte hjälpa det, försöker att inte tänka på det, vilket jag knappt gör heller men sen bara dyker de upp i huvudet på mig.. när kommer brevet från Gyn?!

 

Det har gått fyra veckor nu, så snart borde det komma.. har en klump i magen, orkar verkligen inte med nån operation nu om det skulle vara så.. men jag har samtidigt lite possetiv känsla faktiskt, att jag slipper operation och att kroppen själv tagit hand om dom förändringar som var kvar, att dom var så pass lätta.. men samtidigt känns det inte som det eftersom jag aldrig kan ha tur med nåt som handlar om sjukdommar känns det som..

 

Väntan gör mig galen, hoppas det kommer idag med posten så att jag får veta.. kommer vara livrädd när jag öppnar kuvertet men samtidigt så får jag ju då veta vad som väntar mig..

Gomorron! Här är det inte mycket sömn idag.. har varit vaken sen strax efter fyra och inte somnat om.. luftrören och allt är inte vad de borde idag.. svettas som en tok, men känner mig bättre med förkylningen sen igår och det är ju ett plus iaf..

 

Pratade precis med min läkare om intyget på medicinerna då jag inte fått det ännu, han hade inte fattat det som om att vi skulle åka redan imorgon och han hade inte hunnit att skriva det, men sa att han haft hur många patienter som helst att som åkt till Turkiet som inte haft intyg på dessa mediciner som jag har.. så det ska inte vara någon fara.. skulle det vara något så har han iaf gjort en journalanteckning och jag ska be dom rigna honom i såfall..

 

Fick även pencilin utskrivet, det var tydligen inte att rekomendera pencilinen som dom har där nere så fick utskriven en sort som jag får äta i solen.. så bara att åka till apoteket och hämta det när dom öppnar sen.. skönt att jag slapp åka ända till Nybro idag för att han skulle se mig och skriv ut pencillin men detta är ju för att vi ska utomlands och han hörde att jag inte lät alls pigg!

 

Skulle säkert vara frustrerande för många att behöva gå på pencillin när man ska utomlands, inte kunna ligga vid stranden och ta en god paraplydrink.. men mig gör det inget, jag dricker ju sällan alkohol iaf så det gör då inget! I Egypten förra året drack jag ju inte en droppe, så ingen förlust för mig inte, jag tar hellre alla mina mediciner och får må OK istället för att stå över alla värktabletter osv för att få dricka lite. Smaka nåt kan man ju göra om man känner för det men äsch, huvudsaken är att jag får bli frisk och kunna njuta av vår semester!

 

Nu har jag förflyttat mig in till bio-soffan, öppnat fönstret lite, stängt dörren så jag inte blir störd av katterna.. så nu ska jag luta mig tillbaka i halvt liggläge (mkt skönt för lungorna) och försöka somna en liten stund förhoppningsvis.. under tiden kollar jag på SOS Polis!

Vi har verkligen försökt att inte pussas och så för mycket för att inte jag skulle få nåt skit igen men vem ligger nu då tror ni? Jodå jag.. Genomförkyld igen och halsont, igår feber tror vi och jag låg mest hela dagen, sov från och till.. Men vi var iaf iväg och handlade de sista vi behövde till resan.. 

Så nu blir det att knarka halstabletter, rinexin och slemlösande.. Allt för att förhoppningsvis bli frisk innan vi åker.. Så jävla typiskt detta!

Men halsen känns ju iaf bättre idag, dock inte mina stackars luftrör.. Snälla nån bota mig mot detta innan vi åker!!!

Puh, vilket härj att vara sjuk alltså..

 

Ringt ambassaden idag för att fråga om att resa med mina mediciner, har fått nyutskriven läkemdelslista men det räckte tydligen inte utan måste ha läkarintyg på Engelska för att komma igenom spärrarna..

 

Så nu har jag ringt min husläkare också så han får skriva ett intyg på engelska också och även skicka hem papperna om läkarutlåtande till försäkringskassan.. 

 

Massa papper att hålla reda på .. suck.. det är inte direkt min starka sida att behöva ringa runt såhär..

 

Nu har jag bara ett ställe kvar att ringa till vad jag kan komma på och det är försäkringsbolaget så jag får hem papper på min försäkring om jag blir sjuk där nere så man har allt förberett..

 

Jag HATAR sånt här.. men men.. det måste ju göras det också tyvärr..

Jag ringde till Camilla, så det blir inget jobb idag.. det kommer inte funka.. fan fan fan.. så besviken på denna jävla värk.. men men, nu får jag ta och lägga mig istället och försöka somna en timme eller två så att jag piggnar till och kan ta mig till sjukgymnasten sen efter lunch..

 

Starka tabletter + sömn borde väl kunna lösa en del iaf? Vi får hoppas på det!

Blä, knappt sovit nånting och huvudet värker och foten värker och jag ska arbetsträna klockan tio.. funderar skarpt på att ringa och säga att jag inte kan komma, men samtidigt vill jag ju jobba.. men de lär ju inte bli bättre för nu har jag försökt med allt, tabletter, ta det lugnt, vila.. men nej då.. blir bara värre och illamåendet har börjat komma.. jag MÅSTE bara vara bättre till lunch-tid sen så jag kan träna.. är ju två veckor sedan och nu MÅSTE jag ner.. dom undrar väl vart jag tagit vägen.. glömt att höra av mig :( Suck..

Är helt slut.. så nu tänker jag slappa en liten stund genom att uppdatera bloggen och sen ska jag sätta igång och plocka här hemma igen, märks ju att man varit sjuk en vecka.. saker överallt :P

 

Idag har jag iaf "äntligen" varit iväg hos gyn för nya prover.. tydligen de dom skickade iväg efter OP var fullt med förändringar och därav kan dom tro att det finns mer kvar ända ut i kanterna och de var därför dom var tvugna att göra om alla prover idag..

 

Andreas var med mig som stöd idag också.. tusen TACK älskling, du betyder så fruktansvärt mycket för mig!

 

Det var väldigt jobbigt precis som sist och det gjorde galet ont :( Dom som säger att inte detta känns vet jag inte riktigt vad dom har för känsel ;) Eller så är jag bara väldigt känslig i min livmodertapp.. inte vet jag, men ont det gjorde de kan man säga.. tur Andreas är så bra på att få mig att andas och peppa mig..

 

Först tog dom vanligt cellprov, sen tar dom ättika på livmodertappen för att se om det "vitnar" på nåt ställe, för det tyder på cellförändringar.. på mig visade de idag på minst fyra ställen att det blev vitt, men tydligen är de svårt att se eftersom det även kan bli lite vitare av ärrvävnad efter operationen.. eftersom det visade på cellförändringar igen så "knippsade" dom av fyra bitar från min livmodertapp som ska skickas iväg på analys.. så nu får jag vänta fyra till fem veckor för att få svar.. visar det att detta fortfarande är försändringar så måste vi operera igen..

 

Ett jävla skit är vad det är, men det är ju tur att dom är noga iaf så att det inte under åren utvecklar sig till cancer, för det vill man ju inte ha direkt..

 

Så nu är det väntans tider som gäller.. så bara att koppla bort detta nu och tänka på det när jag får hem provsvaren.. lättare sagt än gjort men jag ska iaf försöka att inte grubbla på det såklart!

 

Nu har jag super ont i magen och blöder så jag tyckte att jag var värd en kopp kaffe och chokladboll, så det har jag precis fikat lite på :)