TucciT

Usch och fy, här sitter jag redan.. vaknade tio över sex och har sedan varit uppe.. Vaknade i panik och tårar,  började gråta riktigt ordentligt när jag såg att Andreas redan hade gått till jobbet.. försökt ringa honom, men inget svar :(

 

Mardrömmar, det är fan inget kul alltså... usch... det var så verkligt, så tårarna rinner fortfarande... vågar inte försöka somna om..

 

Varför drömmer man egentligen mardrömmar? Vad beror det på? Är det för att man är så rädd för något innerst inne så att man börjar drömma om det?!

 

Jag är verkligen en drömmare, jag drömmer OFTA och jag kommer ofta ihåg vad jag drömmer.. tyvärr mardrömmar allt för ofta, men även vanliga trevliga drömmar drömmer jag såklart.. men varför? Är det för att man inte sover så bra? Jag menar jag vaknar ju oftast ett par gånger under mina drömmar..

 

Men som sagt, idag var drömmen så verklig, men ändå inte.. Drömde att Andreas och jag var tvugna att flytta isär och allt var så verkligt, han jobbade mkt, jag skulle opereras, vi skulle fira jul i Gävle.. allt stämde så bra, antar att det var därför jag bara grät som ett litet barn när jag vaknade?!

 

Nu 30minuter senare så har tårarna börjat lägga sig, är väl för att jag börjar vakna till nu.. men en värmande kram från min härliga sambo hade inte varit fel! Hoppas han hör av sig snart när han ser att jag ringt och messat!

 

"Jag älskar dig också, jätte mycket, på ytan" ... dessa orden ekar i mitt huvuvd.. Antar att jag fortfarande är så trött så att jag inte riktigt kan skilja på verkligheten ännu?!... men nu är jag lugnare och ska äta en smörgås.. har tagit ut täcket och kuddarna till soffan, hoppas på lite sömn en stund till sen!

 

Dumma elaka mardrömmar, kan ni sluta att besöka mig på ett tag nu? Jag behöver sööööööömn! Bort med er!